Det är inte alltid lätt att vara övertygad om sin unikhet, braighet och fantastiskhet.

Det är särskilt svårt när man möter människor som man kanske känner sig sämre än på något vis.

Det behöver händelsevis inte vara så att man är sämre men det är bara så man känner ibland.

Endel människor verkar liksom ha ALLT. Allt sånt man själv vill ha men inte riktigt tycks kunna få.

tex så känner jag sådär ibland när jag möter folk som är superduktiga på något.

Som t.ex. att sjunga eller måla. eller skriva. Jag är själv lite bra på att skriva men inte sådär fantastiskt jävla bra så folk vill kyssa mina fötter, dyrka marken jag går på och betala mig för att skriva deras självbiografier.

(inte för att jag önskar att någon kysser mina fötter, men ni förstår nog vad jag menar).

Ibland önskar jag bara att jag var en sån där som är sådär bra. sådär jävla bra.

nåja.

nu måste jag kolla på film med min älskade.

Adjöss