idag lyser inte solen. men jag kan tala om för er att jag är glad ändå.

glad och lite skraj.

det är nämligen så att jag har den finaste människan i världen vid min sida dagarna i ända och det kan vara alldeles underbart men också skrämmande ibland.

Det gäller att vara rädd om det man har, vare sig det gäller en människa, ett par skor eller kanske ett djur för du vet aldrig hur länge du får lov att behålla det.

Jag tror att många människor glömmer bort att uppskatta vad som finns omkring dem. Det ska man passa sig för.

hur som helst så blev jag bjuden på sushi-lunch av min käresta idag. det var toppen och har faktiskt gjort hela min dag.

detta trots att jag hade en plan som självklart gick i stöpet innan jag ens hunnit skrida till verket.

tanken var att jag skulle plantera ut mitt så kallade säljbrev på diverse olika intressanta företag.

det hade jag planerat att göra efter lunchen.

tråkigt nog så upptäckte jag när jag satt på tunnelbanan på väg mot söder att de dära papprena som hela min plan gick ut på inte alls fanns i mappen jag så omsorgsfullt och noga genomtänkt hade packat ned i väskan.

nähärå.

de låg ju kvar i anders väska. hemma. i hallen.

att göra annat än att sucka åt hur typiskt det är gick inte.

nu ska jag planera lite andra viktigheter.

skulle kanske behöva en lyckospark?!