en helt vanlig dag
Man börjar ångra den fina gesten att överraska anders med en ny kontroll till tv-spelet i julklapp. Jag skulle såhär i efterhand mycket hellre överraskat honom med att kasta den han redan hade i soporna. Men men, jag antar att det är OK att han spelar tv-spel varje dag så länge han är snäll och skjutsar mig till hästen när jag behöver.
På onsdag fyller jag 25. Det är en fin ålder. Jag ska hålla kalas för mina favoritmänniskor och har insett att de är ganska många. Detta innebär således en hel del trixande för att få plats med alla men jag tror och hoppas att det löser sig. Jag är i alla fall glad att ha så många bra människor omkring mig.
Idag har jag suttit på hästryggen i nästan två timmar utan att ramla av. Det känns bra. Och min nacke tycker det samma. Nog för att Guardian rusade iväg och skuttade till några gånger men någon sorts balans har man ju.
Det är tur det.
Blev dock rädd vid ett tillfälle när han som vanligt utan förvarning kastar sig bakåt och vänder, rusande rakt mot bilvägen, hamnar i ett dike med en meter snö och får panik samtidigt som det kommer en bil emot oss.
Lyckligtvis lyckades jag styra upp honom på rätt väg och föraren i bilen hann nog se vad hände för den stannade ett par meter bort.
Förutom det så var turen riktigt härlig och solen lyste varm på oss. och man får väl vara tacksam för att man fick sitta kvar på hästryggen i alla fall.
ikväll ska vi gå till orangeriet och ta en välförtjänt drink.
so long sailors.
/Petronella
tyck och tryck
Skrevs av: Marg
Kliv av hästen och håll dig därifrån till vi har varit på semester. Tack på förhand! Kram
Trackback
